Varför är det så att tiden flyger iväg när man skulle göra vad som helst för att få den att stanna upp?!
Denna vecka har känts som den långsamaste, samtidigt som den har gått alldeles för fort... Jag vill helst att denna dagen aldrig ska ta slut, för jag vill inte veta vad morgondagen eller helgen har att vänta, fast jag kan inte blunda för det längre. Det finns nått fint där uppe, en plats där änglarna flyger, en plats där Cissi finns... en plats bortom all smärta.

Detta krossar mitt hjärta....

Har hållt mig borta från intranätet ett par dagar, har mer eller mindre sovit bort mitt liv. Hoppades på att inte vakna vissa stunder, just för att slippa tänka, slippa känna, slippa finnas. Men jag vaknade, jag tänkte och jag känner... Jag känner hela tiden. Sachi är väldigt dålig och mitt hjärta gör så fruktransvärt ont just nu. Känner jag har en stor tung sten över bröstet och jag vet inte när det kommer att kännas lättare, om det kommer kännas lättare... En lång väg framför oss och vägen har knappt blivit till en stig... vägen har precis början skissas på. Jag känner att jag bara skulle vilja springa ut i det tomma intet men jag vet ja måste hålla mig stark. Det gör ont, lite för ont.

Så mkt på en och samma gång som får tankarna att strömma, känslorna att spöka, huvudet att sprängas. Ord som upprepas, tankar som tar kål på mig... Jag orkar inte mer. Att vara stark är väl att inte ge upp, att fortsätta hur jobbigt det än är? Eller är det att gå vidare?

Jag drunknar i mig själv....

I'm searching for answers
not given for free
They're hidden inside, is there life within me?

Pappa, jag & sachi tog våra rullande hjul och begav oss till Frösakull idag för fika och mys. Där mötes vi upp av två underbara barn och en snygg het Vera som stod och väntade i köket med något som luktade HIMMEL! Denna himmel luktade inte bara gott, den smakade dessutom GUDOMLIGT! Helt klart den godaste Äpplepajen mina smaklökar någonsin skådat! ;)

 Fick en riktigt bra förklaring av Sebbe idag...

"Man ska knacka på huvudet och prata med hjärnan så att man börjar förstår!"
- Men om ingen är hemma då?
" Då kommer man tbx lite senare!"

Hur söt är inte denna lille killen?! En av dem sötaste och det finns ju bara två. Den andre, Luccebucke var fullt upptagen med att kika på gamla videoklipp på sig själv, hihi Älskar er såååå!!!

                       

Btw... Hittade Davids själsfrände idag... Trodde han var långsammast men vi hade fel...


       ______________________________________________

Vill inte tänkte på det som känns jobbigt, men svårt att låta bli när man blir påmind lite då o då.. Önskar så att det bara var en dröm, en mardröm man kunde vakna ifrån och allt bara va som det skulle va. Varför kan det inte bara vara så?! Varför kan inte något bara få vara någon ggn?!

...Min röst!